Kollade just på Livräddarna på Bondibeach på TV4. Livlösa människor, väskstölder, Koreaner
samt Rysska(?) folksångare har hittills förgyllt min tid. Brukar inte vara intresserad av program
av denna sort, men det här kan jag inte slita blicken från. Jag sitter nu och undrar varför det egentligen
är så. Och jag har kommit fram till följande tre saker:

Det kan vara de otroligt korkade meningar som programrösten kommer med. Exempel på
något som sades idag är ”Han har ingen puls, och han andas inte. Han har inga livstecken alls”.
Rätta mig om jag har fel, men vad jag vet så andas man inte om man inte har någon plus. Har man
dessutom ingen puls så är det ganska självklart att man inte finner något livstecken. Hur ska man
göra det utan puls, egentligen?

En annan anledning kan även vara de otroligt korkade människorna som, trots okunskap om simning,
ska ut i havet. Det är inte direkt en barnpool vi pratar om, utan en strand och ett hav som skördar
en hel del offer med sina höga vågor varje år. Men vem bryr sig om det? Neeej, det är ju en ypperligt
bra idé att kasta sig ut i ett sånt hav. Dumfan… Ska jag vara ärlig så tycker jag inte ens synd om de
människorna. Är de så korkade så får de fasen skylla sig själva!

Den tredje och sista möjliga anledningen till mitt tittande är det enda som jag ser som
självklart – livräddarna. Åh, dessa brunbrända munsbitar som går där med sina breda leenden
och med sin perfekta kroppsmuskulatur. De kommer till undsättning vid problem likt en riddare
på sin vita springare. Fast utan rustning då... i varje fall den sortens ;)
Ja, ska jag vara ärlig mot mig själv, och er andra, för det är ju trots allt därför jag sitter här…
så är det nog livräddarna som gör att min blick letar sig från datorn till TVn.
God bless you, lifeguards!